....som min vän Linn uttryckte det.
Har velat blogga om min och syrrans underbara Kreta-semester, ett härligt litet Jönköpingsbesök, utvärdering av tygblöjor och Zacharias och mitt liv i övrigt. Speciellt i hans liv, så mycket som händer hela tiden! Men sen kom livet emellan, jag kom hem från Kreta den 2:a augusti och hade jobbiga gallbesvär vid nästan varje måltid i nästan en veckas tid, varpå jag fick bli halvakut opererad.
Allt det här var självklart jobbigt, men har ju mest resulterat i att i princip hela augusti har gått och jag har inte fattar vad som hänt! Det tog dessutom en vecka att bli någorlunda återställd efter operationen också.
Smärtan var jobbig, speciellt det första dygnet postoperativt.
Illamåendet efter anestesin och av morfinet var nog värre. Tog också något dygn innan det stabiliserades. Att ha ömma bröst, sitta och pumpa bara för att hälla bort (morfinet) var också tufft. Men även om det låter banalt så var det jobbigaste att vara ifrån min lilla bebis. Saknade honom så det gjorde ont och kände mig så himla tom, ensam och halv.
Han hade det bra hos sin pappa och mormor när pappa var tvungen att jobba, men han hade nog saknat mig lite också... Framförallt nu efteråt har han varit extra klängig och blir upprörd när jag lämnar ett rum och så.
Men nu är gallan borta och bara vissheten om att jag kan äta (nästan) vad jag vill utan att känna mig rädd är jätteskönt!
Men augusti har ju inte bara varit sjukdom och elände. Har hunnit umgås med kära vänner, ska börja Babysim 2 (mer om detta i nästa inlägg!), ska åka till västkusten nästa helg, och så har jag tappat några kilo som jag hoppas håller sig borta!
Men som sagt, stay tooned, kommer blaja om blöjor, bära eller brista om olika bäralternativ igen och babysim!
Har velat blogga om min och syrrans underbara Kreta-semester, ett härligt litet Jönköpingsbesök, utvärdering av tygblöjor och Zacharias och mitt liv i övrigt. Speciellt i hans liv, så mycket som händer hela tiden! Men sen kom livet emellan, jag kom hem från Kreta den 2:a augusti och hade jobbiga gallbesvär vid nästan varje måltid i nästan en veckas tid, varpå jag fick bli halvakut opererad.
Allt det här var självklart jobbigt, men har ju mest resulterat i att i princip hela augusti har gått och jag har inte fattar vad som hänt! Det tog dessutom en vecka att bli någorlunda återställd efter operationen också.
Smärtan var jobbig, speciellt det första dygnet postoperativt.
Illamåendet efter anestesin och av morfinet var nog värre. Tog också något dygn innan det stabiliserades. Att ha ömma bröst, sitta och pumpa bara för att hälla bort (morfinet) var också tufft. Men även om det låter banalt så var det jobbigaste att vara ifrån min lilla bebis. Saknade honom så det gjorde ont och kände mig så himla tom, ensam och halv.
Han hade det bra hos sin pappa och mormor när pappa var tvungen att jobba, men han hade nog saknat mig lite också... Framförallt nu efteråt har han varit extra klängig och blir upprörd när jag lämnar ett rum och så.
Men nu är gallan borta och bara vissheten om att jag kan äta (nästan) vad jag vill utan att känna mig rädd är jätteskönt!
Men augusti har ju inte bara varit sjukdom och elände. Har hunnit umgås med kära vänner, ska börja Babysim 2 (mer om detta i nästa inlägg!), ska åka till västkusten nästa helg, och så har jag tappat några kilo som jag hoppas håller sig borta!
Men som sagt, stay tooned, kommer blaja om blöjor, bära eller brista om olika bäralternativ igen och babysim!
